Jag träffade mitt äldsta barn i helgen. Vi ses inte så ofta eftersom ungen i fråga numera är vuxen och bor söderut i landet. "Du ser annorlunda ut mamma" .
Efter ett tags funderande kom nästa kommentar: "Det är ju förstås för att du gått ner i vikt!"
Jo, det syns nog lite i ansiktet i alla fall. Och det syns runt axlar och bröst. Runt magen är det mera tveksamt. Eller jo, det är klart jag känner skillnaden på kläder, men det är ännu större skillnad just på övre överkroppen. Det är som att det sakta liksom rinner ur en!
Något annat som är påtagligt är däremot att jag plötsligt inte samlar någon vätska alls i fötter och ben längre. Jag känner mig så mycket lättare, trots att jag inte gått ner så himla mycket. Är det mental vikt eller vad??
Jag fick rådet att börja mäta mig stället för att väga mig. Jag tycker bara det är så himla svårt att få måttbandet på samma ställe hela tiden. Midjan går väl an om man ligger ner och har naveln som riktmärke, men resten?? Det kan ju skilja hur mycket som helst på en centimeter. Och inte kan man väl gärna rita markeringar där det ska mätas på låren eller??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar